tisdag 8 juni 2010
Orson Welles
Köp Stein Baggers guldklocka, förkunnar en dansk auktionsfirma. Den dansk-norske storsvindlaren Baggers värdeföremål är en del av sånt som konkursförvaltningen efter Bagger nu säljer ut. Armbandsuret i fråga är av märket Vacheron Constantin Malte i 18 karats guld och förväntas inbringa omkring 100 000 kronor. Bagger avtjänar ett sjuårigt fängelsestraff för att ha lurat banker och företag på närmare en miljard svenska kronor.
Jag har pratat om det förr men det finns så mycket att säga. Det här med att prylar gör vår identitet. Inte minst nu sen jag var och gjorde ett reportage på ROLFCARLWERNERs utställning Katarsis-björksätra på länsmuséet i gävle.
Det finns en t-shirt med trycket "den som har mest saker när han dör vinner".
Är det så?
Den som har mest saker när han eller hon dör, kan visa att den verkligen existerat. Till fullo. Och mer där till.
Till och med efter graven är man med.
Fast jag undrar om man bryr sig då. Efteråt alltså. Eller så gör man det. Jag har väldigt svårt att tänka mig ett liv efter detta utan prylar.
Vem är jag då?
Hur bygger jag upp mig?
Hur skapar man en identitet utan saker att omge sig med?
När jag var fyra år fick jag en apa. Han heter Jacko och är lika stor som en bäbis och jag sover fortfarande med honom. Gud, jag har sovit med Jacko i 40 år. Min mor har lagat honom om och om igen. En gång fick hon faktiskt göra en helt ny kropp åt honom, efter att salig Gösta, min dåvarande kattsambo, gröpt ur honom under ett särskilt infernalistk leköverfall. Gösta var inte klok säger min far.
Om nån kom in i mörka natten och stal apan Jacko, skulle det vara som att bli av med en kroppsdel.
Jacko är en del av mig. En del av min identitet. Den delen som är trygghet och barn och om han försvann skulle jag få leta reda på den delen nån annanstans.
En av mina vänner har fortfarande sina första punk-brallor kvar. Ett statement om vem han är idag 33 år senare.
Jag tror inte att den som har mest saker när den dör vinner, men det skulle vara svårt att veta helt utan saker vem du var.
Betänk citizen Kane. När man skalat av honom och alla hans rikedomar var han en liten barnsläde som hette rosebud.
Det här är.......
Etiketter:
Radioprat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar