När Facebook förbjöds i Pakistan hittade landets inrikesminister raskt ett alternativ: Twitter. Rehman Malik berättar att hans son tipsade honom om Twitter när Facebook stängdes ned, på grund en tävling om Muhammedbilder som myndigheterna fann hädisk. "Jag kom in för bara några dagar sedan. Jag gillar det verkligen. Det blir många frågor: Är du på riktigt? Är du en bluff"? säger Malik. Många twittrare har svårt att tro att en pakistansk minister nedlåter sig till fritt utbyte via sociala medier. Andra tycker att han borde ägna sig åt regeringsarbete i stället för att twittra. Malik lämnar kritiken obesvarad men kommenterar gärna andra inlägg. Till en välgångsönskare skriver han: "Tack för uppskattningen. Jag ska jaga terroristerna till döden".
Twitter, Facebook, mail. MMS, SMS, mikrobloggande bloggande....
VI skriver om oss själva mer än någonsin och vi skriver till andra lika mycket. När vi förr pratade med varann kan vi nu istället skicka korta små meningar och det absolut enklaste sättet att göra det är ju att skicka iväg ett sms.
OK.... Okej alltså, måste vara det vanligaste smset i världen. Det går bra. Det bestämmer vi. Visst.
Det är så enkelt och för oss som lider av en viss skräck att ringa eller bara tala i telefonen med nån man inte känner är ju sms och mail en gudagåva.
Man kan vara nykär via sms. Man kan smsa till varann en hel natt. På smyg under möten. På bussen.... Man kan flörta hela tiden.
Vad man däremot inte nämner när det gäller detta korta sätt att förmedla sig med varann är de ständiga missuppfattningar som uppstår.
Det går ju inte att betona något i ett sms.
Ett sms uppmanar nästan till feltolkningar. Det är bara att lägga om betoningen och värderingen i det skrivna lilla budskapet.
Jag tog en gång del av ett sms-debacle som utspelade sig mellan en pojkvän i Sverige och en flickvän i England.
Flickvännen var deppig och så där som man kan känna sig när man bor i ett annat land eller i en stad lång bort: Ensammast i världen. Inga riktiga kompisar. Om man försvann skulle kunna ta en vecka innan det uppdagades.
Vid ett tillfälle påpekar pojkvännen, helt off the record, han har berättat om dagen och tilllägger att "jag är trött och måste lägga mig."
Flickvännen tar det som att han inte orkar prata med henne och vips; smsbråket är ett faktum. Hon gör ett utspel, bara därför att hon nu till och med är dissad av sin själs älskade och han som inte förstår vad han har gjort för fel skriver ett skämtsamt svar om att "Ja jag växer ju fortfarande."
"Som att jag är gammal och tråkig då", svarar flickvännen och sen tog krediten slut.
Välj smsandet som sista utväg om du vädrar en konflikt.
Om du är tvungen att messa, se till att du har likvida medel och kan slutföra diskussionen.
Läs alla sms du får tonlöst och utan engagemang. På det sättet blir de lite svårare att missuppfatta.
Undrar hur många gånger man har suttit med en enda liten mening från någon man är väldigt nere i och försöker utröna vad det egentligen står mellan raderna.
Smsandet har blivit språket mellan raderna. A short message service med enmycket lång eftersmak.
Det finns en service som gör så att man inte kan använda telefonen till att messa vissa nummer om man till exempel ska gå ut och bli full.
Fylle-sms är ett kapitel för sig, dom kan ställa saker riktigt upp och ner.
Sms i affekt är lika farligt.
Och jag talar av visdom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar