onsdag 11 februari 2009

Vedeldade ugnar - radiokrönika


Det är inte lätt att vara politiskt korrekt i dessa tider.

Klockan är fem på morgonen och jag läser på TT att:
"En vedeldad kamin kan vara mysig.
Men också lite farlig.
Luften hemma hos den som eldar med ved kan vara som en trafikerad storstadsgata. /.../ Luften i vardagsrummen hos vedeldarna var som på Hornsgatan på Söder i Stockholm."

Så vad ska man göra då...
Nu blev det plöstligt väldigt lätt att luta sig tillbaka i stolen och tänka att det spelar fan ingen roll, det går ändå åt helvete med klimatet, och världen.

Åsså känner man sig som en loser och en svikare till råga på allt.
För ett ögonblick känns det som att allt är ditt fel.
Det är ditt fel att allt köttätande försämrar klimatet.
Det är ditt fel för du tog bilen till jobbet för du sovit över.
Det är ditt fel för du tog den billiga plastkassen på affären i stället för den dyrare som är gjord av majs och som äter upp sig själv i komposten och bara försvinner.

Det är omöjligt att göra helt rätt. I såna fall får man krypa in under en säng och hålla andan. Och det vore ju dumt.
För om det är så att du är en av dem som faktiskt tänker på miljö och klimat och ändå försöker förbättra så är ju det en bra sak. Dessutom vore det evoultionsvidrigt att bara lägga sig ner; en sak som är säker är ju stt männsikan är satt på jorden för att reproducera sig.
Du föddes in i andra millenniet och då får du liksom ta det onda med det goda.
Huvudsaken är att du gör något.

Dessutom är det nog bra att falla tillbaka i stolen och kapitulera då och då. Då har man insett hur stort problemet är, och om man sen sitter och tänker efter och samlar krafter igen kanske man inser att bara man gör en liten liten grej för miljön så är den faktiskt av godo.

Och med tanke på evolutionen då. En sak som du alltid kan ta till för att veta att du gör nånting rätt är ju att älska, ha sex, ja göra barn alltså.

1 kommentar:

  1. Bara att fortsätta leva helt enkelt. Göra det man kan och vi kommer att elda vidare här hemma. Älskar doften och den lite torra värmen det ger.
    Kram

    SvaraRadera