The Importance Of Nerding

Jag nördade loss i helgen, eller i helgen, jag började redan i torsdags.
Jag var hemma och hade feber och när jag har feber blir jag alltid lite liten och är ungefär som när jag gick i sexan och hade vattkoppor.
Skillnaden är dock att nu är det inte 1977 och jag är inte hänväsad till TV1 som bara sänder skol-TV och sen ingenting alls fram till kanske halv fem på eftermiddagen. Nu kan det vara värt att vara sjuk bara för att få ägna sig åt daytime TV, filmer man inte hunnit se, eller filmer som man har sett om och om igen.
1977 fanns inte DVD, jag vet inte hur det stod till med videosarna då, men vi hade inte någon.
Nu har jag allt sånt. Rörliga bilder.


Nördandet? Ja, egentligen är det Larrys fel. Han gick och mumlade nånting om att nu när det var rea på Ginza så skulle han ta och tjacka ringentrilogin för den hade han ju inte - Gud jag vet inte ens om han sett filmerna, stackarn.
"Köp EXTENDED version", sade jag.
Jag hade redan lite feber och eftersom jag är lite mindre då började jag drömma mig in i alvernas, hobernas och orchernas värld. Lite smått så där.
My preciousssssss...

I mellanstadiet, högstadiet och ända in på första året i gymnasiet var jag en riktigt ordentlig ringen-nörd. Jag kunde sitta och diskutera ringens värld i nätter med andra nördar: Hur länge föll egentligen Gandalf med balrogen? Hur lång var Aragorn egentligen? Skulle man säga Aragorn, eller skulle man kalla honom Vidstige? Dunedain?
Sommaren mellan åttan och nian kom min kompis Cilla hem till mig med andan i halsen och sade att:
"Brorsan har börjat spela ett spel som tar flera år att spela och allting är som i Sagan om ringen."
Fas två alltså; Dungeons & Dragons.
Min svåger är 43. Han spelar fortfarande.

I torsdags var jag hemma.
Först gjorde jag ingenting. Sen var jag tvungen att gå ut och parkera om bilen. Sen började jag.
Alla tre filmerna. 3 x 4 timmar med Sagan om ringen i rörliga bilder.
Och det var så härligt.
Jag har även bläddrat i Tolkiens Bestiarium (som jag faktiskt hade med mig till London när jag bodde där 1985-1987).
Jag småläste lite i Silmarillion, som jag till denna dag ännu inte lyckats läsa ut och jag tittade i Ringens värld för att se hur länge Gandalf egentligen föll.
Jag tror att jag fick det till ungefär två veckor.



Nu är det måndag och jag är inte riktigt beredd att släppa det här än. Jag har fortfarande sex stycken DVD-filmer med extramaterial att ta mig igenom.

Såg förresten på nätet att man kan åka på ringenresor till Nya Zeeland, men det kanske är att dra det lite väl långt.